Det inre av ön är inte så fattig på vilda träd och buskar som det ser ut från havet. Namn som till en del härstammar från medeltiden såsom Βαγία, Δρυμώνας, Μερικιά, Μηλιές (äppelträd), Πολυψούτης, Πρίνοι (enligt författaren ett slags palm men annars borde det vara städse grön ek dvs järnek), Σκινώντα, Συκιά, bevisar för oss motsatsen.
Av träd finns det större bestånd av vintergröna växter av olika sorter, från pinus maritima Haleppensis (Medelhavspinje), plataner, cypresser. akazier, vide, johannesbrödsträd, olivträd, fikonträd. Andra träd och buskar som finns på Leros är mandel, lager, myrten, mastix, enbuskar, oleander. Alla dessa behåller sina blad hela vintern igenom. Om sädesslag, baljväxter, vingårdar och trädodlingsanläggningar kommer jag att behandla senare.
Lokalt finns mycket talrika bestånden av vass som når ansenliga höjder. Aromatiska kryddörter finns det i mängder såsom Basilika, oregano, timjan. Många växter har under tidens lopp invandrat till ön från skilda håll. Ur nationalekonomisk synpunkt borde man hålla ett vakande öga på detta. Aloe som förekom på ön under medeltiden (enligt Buondelmonti och hans utskrifter) är borta.
Läge, markbeskaffenhet, omfluten av havet, växtligheten, atmosfären och lufthavets rörelser påverkar värme och köldförhållandena i luften och på marken.
Leros ligger i den södra subtropiska tredjedelen av den nordliga klimatzonen och har inga stora rikedomar, men är mångskiftande och tillräckligt täckt av växtlighet. Vindarna kommer mest från väst och öst. Vinterregnen varar från slutet av oktober till slutet av april. Däremellan är det ytterst sällsynt med regn och åska. Under den vackra årstiden är därför luften mycket klar.
Snö finns inte, Rimfrost och hagel är sällsynt. Dimma kommer bara i början och slutet av den vackra årstiden. Den högsta temperaturen är omkring +30° på den hundragradiga skalan (Alindabukten undantagen), den lägsta genomsnittliga är +10°. Här trivs många från Nilen, främre Asien och Amerika införda växter som dadelpalmen (utan att bära frukt), banan och opuntia (av kaktussläktet). På sommaren strömmar på förmiddagstimmarna den varm landvind från mindre Asien häröver ön, ut på havet, som å sin sida skickar ut kyligare luft vid kusten.