öarna.1 ”Ayans passé Pharmaco (ö utanför det antika gamla Didyma) vid Mindre Asiens kust) nous arriuasmes en une isle qui estoit anciennement appellee Ireon, (Misstag som helt beror på den felaktiga texten i Buondelmondi) nu med namnet Lero.
It is inhabited by Christian Greeks: and is droictement à l'opposite d'une poincte d'Asie, bien aduancee en la mer, que la carte à naviger apelle Cortolo. On y voit des chasteaux antiques situez sur les collineset petit coustaux (=höjd vid kusten). Les montages de Leros, sont beaucoup plus hautes que celles de Samos (det kan man bara se på den östliga tredjedelen av Samos): et estfort bien cultiuee par les Rurcs et Grecs Chrestiens.”
Vincent de Stochove, seigneur av S:t Cathérine, kom 1632 med gynsam nordlig vind från Patmos till vattnen vid Leros och seglade förbi. De kommentarer som han gjort2 om ön härrör från berättelser han hörde av sjömännen ombord på fartyget. Marken är ofruktbar och bergig. Aloeträd växer där ganska rikligt. Hamnen är tämligen bra och skyddad från sjörövare av ett lås. Invånarna livnär sig liksom patmosborna mer av sjöfart och handel än av jordbruk.
1788 reste Sonnini genom Διαπόρι-sundet i riktning mot Rodos. Hans berättelse (voyage en Grèce et en Turquie fait par ordre de Louis XVI Par. An IX [1801] I 270) bygger uppenbart på vad han hört av sjömän och medresenärer och begränsar sig till skildringar av utseendet och förmodandet att Leros berg innehåller mineraler och marmor. Uppgiften att en liten ö intill Leros skulle kallas ”Lerillo” (det vill säga lill-Leros) har ärvts av Ι Ραγκαβής as Λεριόνι. Lerillo kallas Αρχάγγελος
1. Les observations de plusieurs singularitez et choses memorables, trovvees en Grece, Asie etc. Reueuz de nouueau. A Paris 1588. 800. P. 193.
2. Voyage du Levant. Troisiesme Edition revueüe et augmentée. Bruxelles 1662, p 217.