Snart begav jag mig från den nedre bebyggelsen som ligger i omedelbar anslutning till hamnen och som är berömd för sin kyrka vid namn Agia Marina upp till byn, som ligger sydväst om borgen (Κάστρο) som Johanniterriddare anlagt. De smala delvis stenlagda och bitvis branta gränderna gick förbi stora och små hus och plötsligt vid apoteket och den ottomanska tobaksförvaltningens filial bär det nedåt.
När det regnar är gränderna fyllda av vatten som forsar ner från de högre belägna bydelarna ovanför terrassen Πλάτανος och Ποπούρι och från den västliga sluttningen på kastro-berget. Tillsammans bildar alla dessa strömmande bäckar en rejäl χείμαρρος (störtflod). Gränderna mynnar i den ovannämnda terrassen kallad Πλατανος efter Platanen som står vid brunnen mitt på den öppna platsen.
Byggnaden för δημογεροντία (rådhuset) och några kaféer omgärdar platsen. Där hoppades jag att få träffa dr Ioannis Ampelás, chefen för den helleniska skolan, och dr Konstantinos G Ioannidis, praktiserande läkare, till vilka jag blivit rekommenderad. Efter någon tid ställde de sig, vid en främlings ankomst, som behövde dem, upp som vägvisare och guide. Dessutom anslöt sig läkaren dr Makris, och svärfader till dr Ioannidis.
Jag är dem alla stort tack skyldig för all hjälp jag fått av dem under min vistelse på ön. Först förde mig dr Ampelás ner till den sydligaste delen av staden, Παντέλι, där på skeppare Jorjos hus två inskriptioner från Iasos fanns inmurade till beskådande. Jag skrev av den och nästa dag avtryckte jag den och fotograferade den.