1841 besökte Ludwig Ross Leros. Han är för oss tyskar den verklige kännaren av den grekiska världen, som han var den förste att öppna för oss.1 Det är verkligen synd att han bara stannade på ön den 17 och 18 augusti. På 50 år ändrade sig mycket genom att stenar plockades bort från ruinernas murar. Hans beskrivning är helt pålitlig!
De misstag som under stundom smyger sig in finner jag försumbara. Till exempel τά Λεροκάλυμνα istället för ή Λεροκάλυμνος. Ross besökte Λακκί i sydväst, Τεμένια. Λέπιδα (Ross skrev Λέπιρα) Παλαιóκαστρον στóν Ξερóκαμπον, Αγ. Σίδερος, Καμάρα, Σμαλού, Παρθένι. På den korta tid han var på Leros var det en berömvärd prestation och ett fint bevis på hans forskariver och outtröttlighet. Ιάκωβος Ρίζος Ραγκαβής beskrivning av Leros bygger i de arkeologiska avsnitten huvudsakligen på material från L Ross.
Manuíl Io Gedeón, en av de bästa kännarna av den bysantinska medeltiden, härstammar från en leriotisk familj och uppehåller sig sedan länge i Phanar i Konstantinopel. Han besökte ön i mars 1878, samlade avskrifter av urkunder och inskriptioner, besökte lämningar från medeltiden och publicerade en rad uppsatser i Εκκλησιαστική Αλήθεια, en tidskrift som ges ut under överinseende av patriarken i Konstantinopel, nämligen:
Περί των χειρογράφων της εν Λέρψ βιβλιοθήκης τομ. Δ σελ. 3 κ. Εξ and 450 κ. εξ. Εκκλησίαι εν Λέπψ Αυτόθι τομ (1888-1889) σελ. 396 εππ. Η μητρόπολις (ärkebiskopsdömet) Λέρου και Καλύμνου. Αυτόθι σελ. 106–107, 118–120. Dessa uppsatser har han samlat i en bok: 'Εγγραφοι λίθοι και Κεράμια - ’Εν Κωνσταντινουπόλει 1893 σελ. 42–51 ανδ σελ. Ρμ’ Κ εξ. gemensamt utgiven.
1. Reisen auf den griechischen Inseln des ägäischen Meeres. II Bd. Sturtgart und Tübingen 1843, 116––123.