Nästa dag använde jag till att noggrant kopiera de få inskriptionstenar som fanns bevarade i rådhuset, varvid jag lärde känna de rättframma närvarande kommuntjänstemännen, mycket före-kommande och vänliga människor, och jag kopierade också inskriptionen från Iasos. Tisdagen den 1 oktober gjorde jag med doktorerna Ioannides och Makris (dr Ampelás kunde icke vara med på grund av att det nya skolåret skulle börja) en utflykt till Παρθένι, platsen för det gamla artemistemplet på norra delen av ön.
Då jag senare ännu en gång besökte denna plats och noga lärde känna trakten genom strövtåg på olika vägar, kommer jag att berätta om denna utflykt. Jag låter dock det personliga träda i bakgrunden och de övriga studierna som jag gjort på andra utflykter ger jag en kortare beskrivning av.
Denna morgon stod en åsna och väntade på oss med en klövjesadel, men utan grimma och tyglar. Man måste alltså sätta sig tvärs över dessa för övrigt starka och säkra i passgång skrittande djur. På grund av de smala steniga stigarna skodde man inte åsnorna. Vår väg förde oss först i västlig riktning i strandkanten utmed bukten vid Αγία Μαρίνα, förbi välbeställda lerosbors villor, lerosbor som gjort sig förmögenheter på handel i Egypten.
Sedan kom vill till en gränsmur med staket (η κάγκελη / το κάγκελο). Ordet betyder egentligen galler, här består underdelen av en mur, som sträcker sig över näset till den når västkusten. Den är till för att skydda den nordliga respektive sydliga delen av ön mot skador på skörden genom kreatursbete i det växelbrukssystem som råder. Efter Κριθώνι (= korntrakt) kom vi till Άλινδα (av αλίνδω som betyder att havsvågorna för in sand här) vid buktens västra sida.